I sällskap med Buñuel och Eisenstein
Vi har i kväll glädjet att kunna presentera två filmer som varje sann cineast måste ha sett, minst en gång.
Alla filmhistoriska verk, inget undantaget, refererar till dessa två filmer som grundläggande och nytänkande och intressanta.
Luis Buñuel (1900-1983) född i Spanien men mest verksam i Frankrike och Mexico, vän med Lorca och Dali, Surrealist och utmanare av borgarklassens moral.
Buñuels rika filmproduktion rymmer verk som alltid är sevärda; Viridiana 1961, Belle du jour 1967, Borgarklassens diskreta charm 1972, Begärets dunkla mål 1977.
Samarbetet i Paris med målaren Salvador Dali födde Den Andalusiska hunden.
"Vi skulle öppna alla portar mot det irrationella och endast behålla de bilder som överraskade oss.."
Samarbetet bröts under ett häftigt gräl under deras andra film, Guldåldern.
Sergei Eisenstein (1898-1948) är väl fortfarande (med Andrei Tarkovsky) den mest berömde och inflytelserikaste ryske filmregissören.
Under 1920-talet skapade han och hans kolleger i den unga Sovjetstaten med sina våldsamma sociala, politiska och ekonomiska omvälvningar ett nytt filmspråk, djärvt, konstnärligt och propagandistiskt.
Denna unga generation, Eisenstein, Vertov, Pudovkin, Kulesjov, Trauberg, Kozintsev satte en kraftfull och kreativ standard som nutida filmare fortfarande inspireras (eller hämmas) av.
Pansarkryssaren Potemkin 1925 blev hans definitiva genombrott och garanterade hans framtid.
Eisensteins sista film Ivan den förskräcklige 1944 skildrar ett oövervinneligt folk och dess ledare. Men den andra delen 1946 som berör ledarens tyrranisering blev cencurerad av Stalin och Eisenstein dog av hjärtinfarkt i arbetet med den tredje delen.
"Den andalusiske hund" är 16 minuter lång och "Potemkin" 70 minuter.
Bägge är svartvita och stumma.
Filmpedagog Per Hvamstad inleder.
Sesam - Vid mästarnas fot.
Vi har i kväll glädjet att kunna presentera två filmer som varje sann cineast måste ha sett, minst en gång.
Alla filmhistoriska verk, inget undantaget, refererar till dessa två filmer som grundläggande och nytänkande och intressanta.
Luis Buñuel (1900-1983) född i Spanien men mest verksam i Frankrike och Mexico, vän med Lorca och Dali, Surrealist och utmanare av borgarklassens moral.
Buñuels rika filmproduktion rymmer verk som alltid är sevärda; Viridiana 1961, Belle du jour 1967, Borgarklassens diskreta charm 1972, Begärets dunkla mål 1977.
Samarbetet i Paris med målaren Salvador Dali födde Den Andalusiska hunden.
"Vi skulle öppna alla portar mot det irrationella och endast behålla de bilder som överraskade oss.."
Samarbetet bröts under ett häftigt gräl under deras andra film, Guldåldern.
Sergei Eisenstein (1898-1948) är väl fortfarande (med Andrei Tarkovsky) den mest berömde och inflytelserikaste ryske filmregissören.
Under 1920-talet skapade han och hans kolleger i den unga Sovjetstaten med sina våldsamma sociala, politiska och ekonomiska omvälvningar ett nytt filmspråk, djärvt, konstnärligt och propagandistiskt.
Denna unga generation, Eisenstein, Vertov, Pudovkin, Kulesjov, Trauberg, Kozintsev satte en kraftfull och kreativ standard som nutida filmare fortfarande inspireras (eller hämmas) av.
Pansarkryssaren Potemkin 1925 blev hans definitiva genombrott och garanterade hans framtid.
Eisensteins sista film Ivan den förskräcklige 1944 skildrar ett oövervinneligt folk och dess ledare. Men den andra delen 1946 som berör ledarens tyrranisering blev cencurerad av Stalin och Eisenstein dog av hjärtinfarkt i arbetet med den tredje delen.
"Den andalusiske hund" är 16 minuter lång och "Potemkin" 70 minuter.
Bägge är svartvita och stumma.
Filmpedagog Per Hvamstad inleder.
Sesam - Vid mästarnas fot.
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar